Vid lunchtid for Nalles faster Eva och hennes sambo Ola tillbaka till Umeå. Men innan det fick Nalle några avskedspussar som han lite smått generat tog emot...

GRATTIS FRÅN OSS ALLA!

 Hoppas att du får en toppendag!   

Vi hälsade på hos "nästgårdsgrannarna" Olle och Seija i Långnäs. Det är alltid lika trevligt att sitta ned och prata med dem, och tiden går ju så väldigt fort när man har roligt.

Olle och Seijas stora intresse är trädgårdsarbete, och det märks hemma hos dem.

De flyttade in i huset för drygt åtta år sedan, och jag som minns hur det såg ut innan kan intyga vilket jättearbete de gjort i trädgården.

Nu är trädgården full av träd, buskar, blommor och örter, fiskdammar, vindspel och fågelholkar, och här och var syns små tomtar och troll bland blommorna och bladen. Dessutom har de ljussatt sin trädgård och ett gammalt, charmigt hus som står på gården med stämningsfull belysning. Det hela är så vackert och fantastiskt mysigt.

Men det är hårt slit, för trädgårdsarbete är ett året runt-jobb. Till och med idag, när det blåste hårt och kallt, fick Olle ropa in Seija från trädgården när vi kom. Brr...! Fast ett brinnande intresse värmer till och med i en isande nordanvind.

Kika gärna in på deras hemsida och titta på alla fina bilder. Trädgården är väl värd ett besök "på riktigt" - varför inte till sommaren? För att komma till hemsidan, klicka här eller på Gamla husets oas under jennyjons länkar. /Jon

I Långnäs pågår kalasandet fortfarande för fullt. Det hörs väldigt glada toner ifrån rummet bredvid men vi passar på att göra ett litet inlägg mellan skålandet.

Vi har ätit Mariannes underbart goda mat. Hennes västerbottenpaj kan man dö för! Förutom pajen bjöds det på spansk gryta, potatisgratäng, kokt potatis, broccolipaj, nuggets, köttbullar, sallad och tårta för att inte tala om allt flytande...

Jättefint dukat var det också! På bilden syns kocken Marianne sjäv tillsammans med all sin goda mat och sina systrar.

Jag och Jon hade plockat med en tipspromenad som vi utsatte de stackars intet ont anade gästerna för. Promenaden innehöll frågor som:

Pär och Pål ska gräva ett dike, hur brett är det?

1. Va?

X. Inte bredare än två meter... kanske tre.

2. ... okej, fyra meter... men sedan får det vara bra.

En annan fråga:

När har man gått för långt?

1. Man kan aldrig gå för långt!

X. Jag orkar aldrig gå mer än fem, sex kilometer

2. De som har skrivit dessa frågor ligger väldigt nära gränsen, kan jag säga.

Med sådana frågor tyckte vi att alla förtjänade varsin vinst så det var bara att välja från presentbordet. Sven-Erik, Mariannes systers man, lyckades pricka in tio rätt och fick välja först.

Och till varje fråga hade vi även tagit med en liten funderare:

"Hur många djur av varje kön tog Moses med sig i arken?"

Vet du? Vi vet. Hör av dig om du inte vill ligga sömnlös över det...

Givetvis fick födelsedagsbarnet presenter. Folke såg ut som världens lyckligaste när han öppnade presenten och fick sin sedan länge efterlängtade elbåtmotor. Nu får ni se upp i Långnäsfjärden nästa sommar!

Och Nalle då, var höll han hus...? Jo, vid mattes fötter under bordet. Han är så trött nu, det har varit många att hålla reda på för honom idag. Inatt kommer han sova sååå gott.

Nu ska vi återvända till festen, lagom till att det ska skålas för gästerna. Tidigare har det skålats för födelsedagsbarnet, för serveringspersonalen (dvs. vi ungdomar), för de som anlände först, för de som kom lite senare - ja, det lär säkert dyka upp många fler anledningar till att skåla i goda vänners lag.

Förberedelserna inför kvällens fest är i full gång. Men värdparet har allt under kontroll och verkar ta det hela med ro.

Nu i eftermiddag anlände Nalles faster Eva med sambon Ola från Umeå - och de hade med en present till honom! Och de ville leka med honom -jippi!

Eva är liksom sin far, Folke, konstnär och här kommer några utav hennes verk.

En tavla på världens snyggaste, och kanske mest avbildade vovve. Är det inte likt så säg...?

Eva är otroligt duktig på porträttmålning. Det syns hur tydligt som helst vilka de här är. Och man skulle kunna tro att hon har haft Jon som förlaga till nästa tavla, för det är också, till Jennys stora förtvivlan, skrämmande likt. Men till vänster ser ni Gollum... ops, menar till vänster ser ni Jon och till höger ser ni Gollum.

Även målningen av Johnny Depp är otroligt lik, nästan så att man skulle kunna inbilla sig att det är ett fotografi men det är det inte.

Besök gärna Evas blogg och kika mer på hennes konst. Klicka här!

Hösten betyder att Marianne kan skörda frukterna av allt sitt hårda arbete i trädgården. Det blir en färgglad palett med allsköns grönsaker, frukter och blommor. Fint, eller hur?

Ifjol, när vi bodde här uppe, ledde Jenny min gamle far i "fördärvet" när hon lärde honom tycka om en viss kolsyrad läskedryck... Så givetvis skulle det skålas i denna dryck vid återseendet. Skål och välkomna! /Jon