Förskolan hade stängt i tisdags så det blev en kortare förskolevecka för Lin. Tillsammans med mig och Sia gjorde hon en del, som besök på lekplatsen och vi passade på att måla med mera. Enligt Sias målning så är vi ganska säkra på att hon är högerhänt... blev nästan inget målat på den vänstra sidan av pappret. Sia är inte så van vid att måla så hon smakade ju en del på kritorna också förstås men hon och Lin fick till fina teckningar till slut. /Jenny

Önska går ju. Och så fred på jorden osv också förstås... /Jenny

7 september är dagen då adressändringen gick igenom, men det var den 13 augusti som vi tog emot nycklarna. Men i och med badrumsrenoveringen och lite annat också så var det inte förrän då ändringen av adress började gälla.

Mellan 4 och 5 september sov vi vår första natt i huset... allt i väntan på att Ian skulle komma ut. Han var ju beräknad till den 25 augusti, men det slutade ju som det gjorde. 12 september är ju ett fint datum att fylla år det också, även om det är väldigt mycket senare än vad det var tänkt.

Snart fyller alltså Ian 10 år och vi lika många som husägare och huset har förändrats lika mycket som vi och Ian under dessa år. Nu har vi börjat röja undan för vintern så då ser det lite trist ut när trädgårdsmöbler, poolen och annat är borta men att tiden går är ju inte mycket att göra något åt.

Och skalat och kokat också för den delen. Äppelmos.

Lin skalar äpplen och Sia äter äppelbitar.

Å-leden är en nästan fyra kilometer lång vandringsled som sträcker sig från Inrediahuset vid 49:an och uppströms ån Tidan till Brokvarn. Vi är välbekanta med delar av leden sedan förut, men detta var första gången som vi gick hela. Vädret var lite ostadigt men barnen knallade glatt på ändå. Sia med sina korta ben fick rida på pappas rygg, eftersom många sträckor inte är särskilt barnvagnsvänliga.

Längs den lummiga leden finns många rastplatser, och närmare centrum har man piffat upp parkbänkarna med fina motiv. Här och var står skyltar med information om natur, historik, skrönor och fina dikter, och leden är välgjord med tydliga ledmarkeringar, spänger, broar och grindar vid betesmarkerna. 

Vi gjorde flera kortare pauser för att prata om naturen och omgivningarna. Vid ett ställe fikade vi och barnen fick prova på att tälja pinnar. När vi närmade oss Brokvarn började barnen tappa lite ork och vi pratade om att vi strax skulle behöva vända och gå hela långa vägen tillbaka... Vad barnen inte visste, var att jag i smyg hade kört och ställt bilen vid parkeringen och sedan cyklat tillbaka innan vi började vandra. Döm om barnens förvåning (och glädje!) när de fick syn på bilen och förstod att hemfärden skulle gå både lättare och fortare. Det blev ett fint avslut på en lagom strapatsrik vandring. /Jon

Vi hittade en begagnad mängd staket som vi först tänkte ha istället för stängslet, men väl på plats såg det inte alls bra ut. Det var för kort, spretigt och verkade alldeles för svårt att hitta matchande. Så vi sålde det vidare, tänkte om och kom fram till en mer passande staketvariant som vi nu håller på med. Nästa säsong ska det eventuellt målas också.

När Lin var ledig från förskolan och Familjecentralen hade öppet fick hon också följa med för att leka av sig och möta en ny miljö. Jag hjälpte bland annat tjejerna med att fixa ihop en hinderbana. /Jenny