Direktlänk till inlägg 6 november 2012
... brukar oftast vara något som passerar ganska obemärkt förbi. Jag läser någon artikel där, tar en tugga på mackan, bläddrar vidare och snart är det glömt. Men ibland, som idag, blir det att jag läser något som följer med mig.
En annons. En dödsannons. En dödsannons över ett barn.
Jag läste dikten i annonsen och jag fick tårar i ögonen och kände sorgen för föräldrarna och tacksamhet för vår Ian. Den här dikten hade jag aldrig hört förut, men så sorgligt fin den är! /Jenny
Var inte arg lilla mamma,
jag var tvungen att gå.
När dom klippte banden,
orkade inte mitt hjärta att slå.
Älskade pappa,
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort.
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst.
Jag finns inte ibland er,
men jag finns ändå.
Jag hör era böner
och älskar er så!
/okänd författare
Den 25 juli 2010 startade vi jennyjon-bloggen. I över ett decennium har vi hållit liv i den här bloggen. Minst ett blogginlägg per dag har vi publicerat. Och fler ska det bli!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|