Farfar hade knåpat ihop en av julkalendern inspirerad julklapp med pirattema. Idag öppnade Jon och Ian den tillsammans. Skojigt innehåll men roligast blev att trolla bort guldpengarna. Farfar trollade och Ian blev riktigt imponerad. Tvååringar är en väldigt bra publik för trollkonstnärer. ;) Ian gjorde ett försök och blev också duktig på att trolla... genom att kasta bort pengarna... ;) /Jenny

Farmor Marianne har virkat ett antal ugglor till barnen. Isa blev särskilt förtjust i den cerisa. Ian fick ett par converseliknande skor med tygmärken föreställande maskiner. En bläckfisk med roligt innehåll i armarna ska det också bli. Här ska pysslas!

Redan ifjol hade jag velat ta del av kyrkans jularrangemang, och i år blev det som jag önskade. Det lät ju så skönt att slippa den där stressen runtomkring jul och bara ta del av gemenskap, och få mer tid till att njuta av varandra och inte få hela hemmet uppochnedvänt. Även om det blev en del stök vid julklappsöppningen hemmavid ändå...

Jul i gemenskap började med en Krubbgudstjänst och hela firandet var väldigt barnanpassat. Ian ställde fram en av herdarna till krubban och han hade kompisar att leka med. Han verkade dock vara mest nöjd med att redan få återse alla bilarna från lekrummet där den öppna förskolan brukar hållas.

Sedan samlades vi för mat - och försenade potatisar. Klockan 11 började gudstjänsten och i samma veva hade personalen i köket upptäckt att de glömt potatisen - i affären! Men det löste sig bra. Jättegod mat, gottigheter och tårta!

Och innan vi skulle bege oss hem till Kalle Anka kom Tomten förbi och alla barn fick en åldersanpassad julklapp. Ian fick en goseigelkott och Isa en snuttefilt. Alla vuxna fick med sig varsin chokladkartong hem.

Jag tyckte att det här blev ett jättefint sätt att uppmärksamma julafton på och det var så mysigt att dela dagen med så många andra. Det var många äldre där och man märkte att flera av dem blev glada av att se de små. Särskilt Isa och hennes röda rosetthårband gladde flera.

Hemma lurades Ian ner en stund i källaren medan vi plockade fram julklapparna. Och för att inte glömma någon vill vi passa på att tacka er som skickat och lämnat julklappar till oss och barnen. Jättegulligt och en god hjälp på vägen för att göra att jag känner mig lite mer tillfreds med denna högtid. Men nu när allt är över, och Paradisasken snart är länsad, skulle jag ändå gärna vilja ta ner granen och plocka bort allt julpynt för att få återgå till det vanliga. Fast det får väl vara kvar ett litet tag till då...

Tomten klampade in och delade ut julklapparna och Ian hade verkligen ingen brådska med att få upp sina. För när han väl hade öppnat en julklapp så ville han leka med den. Det tog runt 1,5 timme för oss att komma igenom högen... Men en himla massa roliga och bra saker blev det till barnen, och oss. Men roligast var ändå att få ta del av den här dagen tillsammans med min fina familj. Ian var så duktig, och fastän han var jättetrött framåt eftermiddagskvällen efter allt ståhej så tog han faktiskt allt riktigt bra. Och imorgon kommer han nog att bli väldigt glatt överraskad när han vaknar upp och se alla nya leksaker på sitt rum. Det här blev ju Isas första jul och det var förstås extra speciellt. Men nu får det vara nog med julandet.

Hoppas att ni har haft en fin julafton, inte känt er för stressade, eller behövt flänga runt mer än nödvändigt, att ni fått och givit en massa bra julklappar, att ni inte känt er ensamma och att ni uppfört er ordenligt framför ögonen på era barn. Med tyngdpunkt på det där sista. /Jenny

... och redan satta i arbete! ;)

Öppna förskolorna må har tagit ett litet julbrejk nu, men det finns ju vänner och barn att umgås med ändå. På förmiddagen idag var vi bjudna till Therese och barnen John och Ellen. Vi hade inte sagt någon tid, och tur var väl det för annars hade jag kommit försent.

Vid frukostbordet ringde mobilen och något som jag trodde var bra, eller i alla fall bättre, hade blivit sämre. Det var verkligen ledsamma nyheter för min vän. Det var svårt att släppa, men bland det första Therese plockade fram när vi kom dit var egensydda kläder till Isa. Jag tycker att tyget med fåglarna är så fint! Och så matchande leggings till. Så snällt av henne. Tyvärr kommer hon ju inte att kunna räkna med något liknande när de kommer hit...

Och jag kunde ju inte hålla mig, så Isa har redan provat kläderna. De var lite stora än, nästan så jag vill att hon växer till sig. Men bara nästan...

Barnen umgicks och jag fick en liten pratstund. Det är så kul att kunna bolla idéer med andra. Höra hur de har löst det, få tips på leksaker osv. Sedan är det ju förstås roligt att kunna få tiden på dagen att gå lite fortare också. Hur vi ska lösa sängsituationen med ett par barn i den fick sin lösning efter denna träff. Vi vågar inte låta Ian och Isa ligga bredvid varandra mellan oss, och än så länge rullar ju inte Isa runt så då har det fungerat. Men den tiden kommer och vi har en hög kontinentalsäng. Jon kom hem och sattes i arbete.

Och innan dess hade jag letat upp passande tyg: en gardin som ändå varit aningen för kort för våra barnrumsfönster. Jag tyckte det blev jättebra och så ett lite tjockare tyg därunder för vaddering. Det var ju inte så länge sedan som vi flyttade Isas spjälsäng en bit bort i rummet så jag fick tillbaka min gång och nattduksbord vid sängen. Men det har blivit att Isa sovit en hel del i vår säng, och nu kommer det att kännas tryggare. För det är ju himla mysigt att ha både henne och Ian hos oss. I alla fall lite då och då.

Efter en stunds lek knallade jag och Ian hem. Men oj, det lät ju lättare än vad det i verkligheten gick. Efter en stunds lek fick jag tvinga Ian därifrån och ner i vagnen - för han skulle inte alls hem. Lock och pock fungerade inte och jag lyckades nästan hålla Ian vaken hela vägen hem. Det fick bli en powernap, men det blev inget som påverkade nattningen då han ändå somnade i vanlig tid.

Så i det stora hela en mycket härlig förmiddag - och Ian håller säkert med! /Jenny

Vi blev sena ur sängen idag igen. Det är så skönt nu när Ian inte har en sån brådska upp på morgonen. Men att se till så han håller sig vaken under dagen kan vara lite av en utmaning ibland. Särskilt idag då vi var bortbjudna till vänner vid fyratiden för en playdate med fika.

Ian höll på att somna i bilen, så det var tur att de ändå inte bodde längre bort. Och humöret kanske inte var på topp där, men så var han ganska trött och vi tyckte att det gick fint ändå! Det fanns så mycket nytt att leka med och det är roligt att se att intresset för tåg inte dalat för det ligger det ju bland annat ett set i julklappssäcken.

Och på tal om julklappar så är det avslutning på Familjecentralen på tisdag. Då ska de som kommer ta med julklapp/ar till sitt/sina egna barn. Det är ju en bra och smidig lösning. Vi ska äta gott, det ska väl bli dans runt granen och så ska Tomten komma. Men tyvärr hade inte Jon möjlighet att vara ledig för detta men vi får mer tid tillsammans under jul och nyår istället. I Ian och Isas klappar väntar en gummianka och en fyrhjuling. Det blir nog bra det.

Jag tyckte att det var så länge kvar till jul, men nu det sista har det gått riktigt fort. Fast något julpynt har inte kommit fram här och det får nog bli kvar på vinden. Dock pratar vi om att ta fram granen någon gång i slutet av nästa vecka. Vi får väl se. Det pågår ju julkalendertävlingar nu om jag inte nämnt det. ;) /Jenny

Plötsligt händer det. Imorse for Jon till jobbet vid halv sju och då var Ian vaken och hade varit sedan en stund. Men vi har försökt få honom att förstå att man kan/behöver/måste/vill inte gå upp så tidigt. Jag matade Isa och fick med Ian tillbaka till vår säng. Och han somnade!

Efter en stund kände jag att jag behövde gå upp för vi skulle vara på ettårskalas klockan 10. Jag gick upp och gjorde mig klar, förberedde vagnen, tog fram frukost, med mera, men barnen fortsatte att sova.

Först att vakna till är Isa så jag rusar in och hämtar henne så hon inte ska väcka Ian. Ian sover och han sover ända till kvart i nio!

Det blev ju nästan lite stressigt att komma iväg men skönt ändå. Och ganska otroligt. Vi har tagit bort hans sovstund på eftermiddagen, men ibland så somnar han ändå och får sova en stund. Så här såg det ut igår...

Ian somnade på soffan...

Kalaset var för våra vänners dotter Ellen som fyllde 1 år. Och hon är så charmig denna tjej. Idag hade hon på sig en lila klänning och såg så fin ut.

Finaste Ellen på sin 1-årsdag!

Det var svårt att veta vad vi skulle hitta på för present till henne. Vi var ju inte säkra på vad hon redan hade eller skulle få heller. Det blev en babyrulle från Isa. Det är en sorts tub som man blåser upp och så finns det bollar i den som ska skapa lite aktivering. Man ska flytta dem däri, rulla rullen när man kryper eller går osv. Och så tyckte Ian att hon skulle ha en bil - alla ska ju ha fordon om han får bestämma - så det blev en pull back-bil från honom. Ingen utav leksakerna hade hon innan så det var lyckat, hoppas att de blir roliga att leka med också.

Födelsedagspresenter till ettåringen.

Jag tycker att det var nyss som mamma Therese gick omkring med magen. Men nu har det redan gått ett år, och säkert kommer tiden till Isas ettårsdag att flyga fram lika fort. Hon är ju snart redan halvåret.

Första födelsedagen tycker jag är mycket speciell och det var roligt att vi fick vara med på Ellens. Någon som dock missade hela kalaset var Isa för hon somnade i vagnen på promenaden till familjen Wadström och sov ute i trädgården under hela tiden... /Jenny