Jag hade en gång en båt. Med segel och ruff och köl. Men det var för länge sedan, och dessutom var det pappas båt... Däremot ägde jag faktiskt en liten öppen plastbåt med en tiohästars utombordsmotor en gång i tiden. Den båten saknar jag faktiskt, för i den gav jag mig ut på små fiskeäventyr och upptäcksresor längs Piteälven och Svensbyfjärden, som älven rinner ut i innan den når Bottenviken. Mer om dessa berättelser i min kommande biografi. (Fast bege er inte till bokhandeln än, det lär dröja innan jag ens börjar skriva den!)

Jag har, precis som med de mesta andra saker, en kluven syn på det här med vatten. Inte dricksvatten då, utan sjöar och hav, och att vara ute på dessa i båt. För jag är lite av en dubbelnatur. Å ena sidan gillar jag att hålla mig på land, ute i skog och mark trivs jag som... fisken i vatten. Men jag har mer och mer även börjat uppskatta båtlivet, och har alltid varit fascinerad av hur människor använt sig av vattenvägarna för att nå sina mål. Alltifrån de tidiga sjöfararna, som gav sig ut på det okända blå trots att folk varnade dem för att de förr eller senare skulle trilla över kanten, och trots att de inte hade en aning om hur länge de skulle behöva segla för att nå land igen, ej heller vad för jäkelskap som väntade dem ifall de någonsin kom fram. Alltifrån dem, till dagens moderna havskappseglare som fullkomligen flyger fram och knappt nuddar vågorna i sina supersnabba (och säkert superdyra) katamaraner. Men frågan är, vilken båt drömmer jag om?

Tja, precis som med bilar så är det ju en djungel. Sommartid kan man till exempel här i Karlsborg ta en promenad i hamnen och beskåda den skruttigaste lilla gistna ekan, den charmiga fiskebåten med tufftufftuff-inombordaren, trollingbåten med fler spön än ett piggsvin, vidare förbi den vrålsnabba motorbåten till "titta vad mycket pengar jag har"-lyxyatchen och den lika vräkiga segelbåten, som sällan och aldrig lämnar hamnen eller hissar segel, bara släpas fram då och då genom "skillsmässodiket" (som en del kallar Göta kanal)...

Som sagt, en sjögräsdjungel. Men, ibland vore faktiskt en segelbåt roligt att ha. Bara havet, vågorna och vinden. Och så jag, ensam. För min kära fru är inte mycket för båtar, så hon lär ju inte följa med... Men det är samtidigt en hel del pyssel och bekymmer med en segelbåt.

Just nu skulle jag nog hellre äga en motorbåt, det känns enklare på många sätt. Men då kommer miljö- och ekonomiaspekten in, bränslet är dyrt och skapar en hel del utsläpp och andra miljöproblem. Fast utvecklingen går ju sakta framåt även där, så snart kanske man kan puttra fram (eller blåsa på) med lite godare samvete, med solen i ögonen och vågorna i håret. Allt det här är givetvis bara dagdrömmar man kan ha när man står och packar fallskärmar regniga höstdagar. Det slutar nog med den där gamla ekan trots allt. Då får man i alla fall sitta i lugn och ro... /Jon

I ett flytande samarbete med Lerkils båtvarv

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ian går ju i femman och gjorde därför sin första arbetsplatspraktik, den här gången på mitt jobb i Karlsborg. Det blev en längre fredag än vad han är van vid, då han var med mig hela dagen. Han fick hjälpa mig med mina vanligaste arbetsuppgift...

    Alla utom Jenny och Sia gillade den här sommarchipsnyheten från OLW. Barnen som inte äter riktig pesto tyckte oväntat att chipsen var goda. Det kanske inte var den godaste sorten de ätit, men de åt upp! ...

Nu har barnen testat 10 stycken av årets glassnyheter! Och vi har ett resultat!         Se filmen från glasstestet:   ...

Dagarna med Lin och Sia är ombytliga och häromdagen blev uppgiften att montera och dekorera en tårta. Dessutom testade vi att få den att se ut som en fjäril och det var inte alls knepigt. Vi delade de färdiga tårtbottnarna på mitten och bara vände de...

Vi tror att den här lekplatsen invigdes någon gång i vintras och vi har pratat om att att besöka den, men det är ju inte så kul att besöka en snöig lekplats... I helgen blev det istället av för då passade det bra i och med att Ian och Isa var på Ky...