Det är flera dagar sedan som jag läste att du åt Remi, Lotta! Och först nu - först nu! - har jag också gjort det... /Jenny

För ett tag sedan gick jag med i Buzzador, minns inte varför, men att få saker gratis mot att man testar dem är inte helt fel. Än har jag inte blivit uttagen till någon kampanj men jag har anmält mig till en med OBH Nordica-produkter. Visserligen måste man betala för att få varorna - men till ett mycket reducerat pris. Förutsatt att man blir antagen förstås.

I paketet finns spikmattan, spalampor, en liten vattentät massagegrej och en shiatsumassagedyna. Just massagedynan har vi varit intresserade av så vi hoppas att jag kommer med.

Alltsammans kommer då att kosta 1080 kr, men rekommenderat butikspris är 3158 kr. Är du intresserad av detta kanske du också kan komma med i kampanjen. Bli medlem här, via oss, om du vill. Sista datum för just den här kampanjen är 19 september. /Jenny

Nalle tyckte det var spännande att kika på en agility-bana för människor, och med lite lock och pock vågade han krypa igenom ett av hindrena. Fast han tyckte att det var onödigt krångligt - det hade ju gått mycket fortare att bara springa runt!

Jag, Clarice "Jenny" Starling, och John "Jon" Rambo gav minsann hinderbanan en match! Eller, vi försökte i alla fall...

Kan de (de där supervältränade som är människor precis som oss) så kan vi! Fast vi kunde inte lika fort, inte lika bra och inte alls likadant och inte ens som det var tänkt.

Men kul - och jobbigt - var det!

Banan började med ett högt, högt hinder. Tror att det var minst lika högt som TV-masten i Skövde. Klart att jag inte är så dum att jag klättrade upp och över det hindret. (Jon var dum...) Jag var bara upp och kollade läget. Fin utsikt! Kom ju på att jag har respekt/är skiträdd för höjder.

Andra hindret var lite lättare. Bara några häckar att ta sig över. Synd att inte banan bara bestod av det momentet...

Efter det var det dags att hoppa över rep, skulle förmodligen gjorts jämnfota, och det hade jag gärna gjort om de satt repen lite lägre. Vid krypningen fick jag äntligen lite fördel av att vara kort. Jag kunde krypa "raklång", medan Jon töjde i repen. Fusk! Ska sätta elektricitet i dem till nästa gång. Moahhahahhaah!

Det är inte det lättaste att hitta balansen när man fått upp flåset, och sedan var det nog Långben som satt ut avståndet för träpålarna. Det var alldeles för långt emellan.

Sedan ett klätterhinder och efter det skulle balansen sättas på prov ytterligare, men det gick ganska bra.

Jag är inte helt säker men jag tror att det här hindret heter "Korkastehindretpåbanan". Det var lätt att klättra upp men att ta sig ned på andra sidan var en annan sak. Och Jons (katastrofala) råd hjälpte inte alls! Tur att det fanns en rewind-knapp. "Det är inte värt det" - dagens smartaste ord.

"Irländska bordet" hette den här stationen, eller "Plats att vila ut på och hämta andan och titta på när någon annan leker apa"...

Efter detta momentet kom en trång tunnel och lite mer upp och ned på denna färgglada lekplats för vuxna!

Sedan kom ett till rubbat hinder á la en vallgrav. Visserligen låg det ett par träpallar i gropen så jag var väl inte den första under 3,20 meter att att hamna här. Säkert inte den förste att gå runt det heller...

Innan målgång hade bantillverkarna så vänligt kastat in ett till klättrahögtsomfan-hinder, som jag bara var upp och vände i, och ja, som det syns på bilden: klättrade runt. Att gå sick-sack var aningen lättare för det var omöjligt att gå fel även om tröttheten började kännas rätt bra nu.

Det var skönt att komma i mål och jag ger oss båda godkänt. Nu är vi mer än redo att jaga Hannibal Lecter. Ska bara vila lite först... /Jenny

Igår kväll såg jag och min svåger Johan filmen Jägarna 2. Det är inte varje dag man går på bio och ser en svensk storfilm som är inspelad i mina gamla hemtrakter. Faktum är att det är hela femton år sedan sist, för då hade den första Jägarna premiär. Den såg jag två gånger på Bio 3:an i Piteå, samt en gång till på min pappas biograf Star. Det säger väl en del om hur mycket jag tyckte om "ettan"...

Handlingen i denna uppföljare utspelar sig femton år senare. Polisen Erik Bäckström (Rolf Lassgård) återvänder än en gång till sina rötter i Norrbotten, men han gör det motvilligt. Minnena av vad som hände där uppe plågar Erik, och när ännu ett mord sker i den norrländska glesbygden, hinner tiden ikapp honom.

Återigen är det Kjell Sundvall som står för regin, och handlingen är inspirerad av mordet på pitefödda Carolin Stenvall, som mördades i trakterna kring Gällivare 2008.

Som vanligt när Kjell Sundvall står bakom kameran, blir resultatet bra. Precis som i förra filmen är fotot storslaget. Men det är klart, de norrländska vidderna säljer i princip sig själva, utan några krusiduller...

Trots att manuset på en mängd punkter skiljde sig från de verkliga händelserna, har man lyckats göra en spännande film utan många transportsträckor. Både jag och Johan hade vid ett tillfälle i filmen förväntat oss en liten extra "tvist", men den uteblev. Och kanske lika bra det - det är ju trots allt ingen hollywoodrulle...

Svensk film lider ju ofta annars av stela och konstgjorda dialoger, samt en seg handling där all action händer på slutet. Här är det mer en krypande spänning som byggs upp genom hela filmen, och jag tittade inte på klockan en enda gång under de 130 minutrarna.

Förutom Rolf Lasssgård är Peter Stormare den enda riktigt kända skådisen i filmen. Med detta inte sagt att de andra skådespelarprestationerna på något sätt var dåliga, tvärtom! Det var rätt befriande att inte behöva glo på samma gamla ansikten, kända från alla "löpande band-deckare". På tal om nunor hade Eero Milonoff (Populärmusik från Vittula) filmens kusligaste utseende. Han är säkert jättesnäll och trevlig i verkligheten, men rollpersonen skulle i alla fall jag inte vilja möta i en mörk gränd. Eller i en upplyst heller, för den delen... Brr!

Även om första Jägarna för alltid har en speciell plats i mitt filmhjärta, var denna uppföljare bättre än förväntat. Jag har svårt att tro att det kan bli en tredje film, men man ska aldrig säga aldrig. Vi får väl se om femton år... /Jon

Idag är sista chansen att vara med och tävla

om en valfri vara värd upp till 200 kr från Evas underkläder.

Var med och tävla du också! Klicka HÄR för att komma till tävlingen.

(Vi har publicerat alla kommentarer allteftersom, så finns inte ditt tävlingsbidrag med har tekniken krånglat. Skicka då en ny kommentar.)