Till den här säsongen hade jag inte tänkt odla några tomater, men satte i alla fall ner några sparade frön av chokladtomatsort. Men så såg jag att en privatperson sålde fröer som skulle ge lila tomater och köpte några frön. Det blev ju dock en besvikelse. De blev inte alls lila utan tråkigt orangespräckliga... /Jenny

Idag blev det lite helglyx med mumsiga cheesecakebitar till efterrätt!

I samband med att vi satte ihop Ians nya garderob så modifierade vi den lite och satte klädstången lägre så att han själv skulle kunna nå sina kläder och satte egna hyllor över och under. Vi vill ju ha självständiga barn. Eller vill vi det? För i samma veva så sänktes även Isas klädstång... och där kan hon stå... och välja... väldigt spännande outfits!

Det är snart dags för förskolestart och vi gillar inte att släpa ytterkläder fram och tillbaka utan har regnkläder och liknande hängande på förskolan ifall de skulle behövas under dagen. Vi har en lista som vi följer när packningen ska ske och tror att vi fått har med det mesta... och lite till.

På Ians förskola har de utejeans för att inte få så sandigt inne, när det är väder för det förstås, men annars så är det kanske en standardlista. De vanliga kläderna ligger ju kvar i lådan även under vintern, men storlekarna ses över och kan ju vara läge att bytas ut vid jullovet. Och vid behov tas kläder hem för tvätt.

HÖST
strumpor 2 par
mjukisbyxor
utejeans
kalsonger/ trosor 2 par
t-shirt
tröja

regnkläder
fodrade regnkläder
skalbyxor
gummistövlar
fodrade gummistövlar
regnvantar
fingervantar minst 2 par
tunnare mössa 2 stycken
keps/solhatt

sandaler
shorts
solkräm
cerat

VINTER
raggsockar

vinteroverall
vintermössa 2 stycken
handskar 2 par
fleecetröja och byxor
vinterkängor

Ian går bara 15 timmar i veckan och vi tycker att det har fungerat fint med den här "förskolegarderoben". Mindre barn behöver ju mer och de som sover/vilar på förskolan har ju sitt. Det är ju inte nödvändigt att ha en massa skor på plats men stövlar (fodrade när det blir kyligare) har vi alltid haft där också.
På måndag drar sista året som förskolebarn igång för Ian och packningen är påbörjad. Det här med kläder är ju bara en praktisk del, det är ju mer som ska fungera för att barn och föräldrar ska få en bra förskoletid.

Och Ian har längtat massor!

Halsont, förkylning, förkylning igen, fruktansvärd ryggvärk, illamående, deppighet, kräkningar, trötthet, sömnlöshet, förvrängda smaklökar, uppsvällda tarmar, ungar som är jobbigare än vanligt, humörsvängningar, förstärkt luktsinne, gravidmage som ser ut att vara i tionde månaden, negativitet, livmodersväxtvärk... - som "vanligt" alltså, men allt på grund av en positiv anledning som vi ser fram emot att träffa nästa år!

Ja, det kommer kanske inte som någon större överraskning att vi väntar barn igen. Det som överraskade oss var att det återigen tog sig på första försöket. Vi räknade ut när första ägglossningen för bebis under kommande år skulle bli, försökte och plussade därefter.

Efter det väntade den där oerhört nervösa tiden och som med Loe hade jag blödningar i flera veckor. Men trots kontakt med sjukhus fick jag aldrig komma på något ultraljud. Bara att vänta...
Nu känns det i alla fall mycket bättre. Vi är förbi de där tolv veckorna sedan länge, jag är inskriven på MVC och allt var okej med blodtryck, 120/80 och järnet i blodet som nu mäts på ett nytt sätt för mig låg på 24 i en skala på 9-34. Så det var ju bra då järntabletter är döden. Men värre med B-vitamin (kobalamin) som var för lågt, så jag har fått recept på det. GBS är också hittat men om inte vattnet går innan det planerade snittet så behöver jag inte stanna i 48 h för övervakning på grund av det.
Och efter att den här gången varit på ett KUB-test så vet vi att risken för de två ovanligare kromosomavvikelserna var under 1/20000 och risken för downs låg på 1/8751. Allt annat som gick att se på ett så tidigt ultraljud såg också bra ut. Ett väldigt lugnande besök i det stora hela och att barnmorskan då öppnade med "här har vi fostret och här slår hjärta" gav mig tårar i ögonen direkt. 

Ultraljudsbild från KUB-testet.

Att få se bebisen gör allt så mycket verkligare och längtan större förstås. Nu hoppas vi att graviditeten fortsätter lite lugnare innan den jobbiga sista delen börjar. Den här graviditeten kommer att avslutas med ett planerat kejsarsnitt så jag vet redan nu att jag inte kommer att gå över tiden. Att det blir snitt igen har jag lite svårt att komma överens med men det är så det måste bli med mitt bagage. Och kanske att det kan bli en annan upplevelse när det inte är akut. I januari vet vi vilket.

Och vi har också varit på rutinultraljudet och även där såg allt som gick att se bra ut. Dessutom vet vi nu att det är en flicka som vi väntar som kommer att få namnet Lin. /Jenny

Efter sex veckor av ledighet återgick Jon till jobbet idag. Och min nedräkning tills det att han skulle komma hem igen började så fort han lämnade uppfarten. För inte helt oväntat så var ju i alla fall två av tre vakna och pigga klockan halv sju. Och inte långt därefter ramlade Isa upp. Dagen gick ju, men det var aningen segt.

Det var väldigt skönt att kunna pusta ut när Jon kom hem igen! /Jenny