Ja, vilket är mest märkligt: att gå på bio ensam eller att inte ha varit på bio på över tre år? Vi har en fin biograf här på orten, Vintergatan, men jag har faktiskt aldrig varit där på bio. Och i och med de senaste årens graviditeter och barn så har det inte blivit av att jag varit på bio överhuvudtaget. I söndags och igår visades filmen Glada hälsningar från Missångerträsk baserad på Martina Haags bok. I söndags var jag inte så sugen på att se just den filmen då den handlar om viljan att skaffa barn och vi inte visste läget med vår bebis. Men igår fick vi ju bara positiva besked på ultraljudet så då kändes det som något jag ville göra. Jon är ju föräldraledig nu och fixade med barnen och deras nattning medan jag satt och mådde gott i biosalongen.

Vilken tur att det var en mycket underhållande film som jag gick på när jag väl kom iväg. Men jag valde att sätta mig längst ut mot gången ifall jag skulle börja må illa eller så. Något sådant blev det inte utan istället kom jag på mig själv med att sitta och skratta flera gånger. Och så blev jag nog allt lite småkär i Ola Rapace... Tur att jag hade min alldeles egna halvskäggiga norrbottning hemma.

Martina Haags rollkaraktär Nadja vill ha barn och det genom adoption från Kina, något som hon inte kan bli beviljad om hon inte är gift. Nadja är singel och det finns inte någon påtänkt ens. Men Nadjas syster i Missångerträsk lovar att hjälpa henne mot att hon kommer dit och passar hennes svärfar. Systern har barn men de dumpar hon i Stockholm hos mormor för att få egentid med maken.

Nu lägger sig svärfar Sigvard i handlingen och ger inte Nadja numret till den man som systern tänkt ut. Istället går numret till hans gudson Jocke (Ola Rapace) och att de till slut ska få varandra är ganska uppenbart så jag känner inte att jag avslöjar något där. Men vägen dit är lite sorglig men framförallt väldigt roligt. Bästa och helt klart skojigaste scenen var när Nadja skulle presenteras för de blivande svärföräldrarna... Tur att Jon inte har samiskt påbrå. ;) /Jenny

Äger man som vi ett gammalt hus, kan det vara lite dåligt isolerat här och var. Det är trist, särskilt nu när den mörka och kalla årstiden är i antågande, för det märks ganska fort på uppvärmningskostnaden.

När vi flyttade in för drygt tre år sedan var enda uppvärmningsalternativet den gamla elpatronen, i den lika gamla kombipannan, som stod och drog en massa ström. Det insåg vi snart skulle vara ohållbart i längden, så det blev ett hastigt inköp av en begagnad pelletsbrännare, som jag med lite möda lyckades böka in i pannan. Sedan dess har lågan brunnit i källaren - när det inte har krånglat, vill säga... För säga vad man vill om pelletseldning, men det är inte optimalt att använda sig av en gammal kombipanna och brännare. Skötseln är ganska omfattande, inte lika mycket som med vedeldning, men särskilt under vintermånaderna blir det en hel del uraskning, misständningar, driftstopp och "puffningar" som sprider rök och sot i mitt stackars "hobbyrum".

Om pengarna funnits hade det givetvis varit annorlunda, men tyvärr har det uppstått ett större slukhål i denna småbarnsfamiljs plånbok... Realistiskt vore väl att sätta in en ny pelletspanna när denna flyger iväg till kombipannehimlen. Fast drömmar är gratis, och både Jenny och jag drömmer om att någon gång kunna ersätta den gamle "trotjänaren" med bergvärme. (Det finns ingen uppgift om tillverkningsdatum på vår panna, men tillverkaren själv gissade på sent sextiotal och med en beräknad livslängd på cirka 15 år - den har med andra ord överlevt sig själv flera gånger...)

Jag har väl hört en del om att bergvärme i gamla hus med källare kan skapa vissa bekymmer, att hus med murstock ska vara varm för att ventilation och cirkulation ska funka, särskilt i källaren, och så vidare. Fast, mina föräldrar bor i en gammal Konsum-butik uppe i Norrbotten och min uppväxt handlade rätt mycket om vedhantering i någon form, en uppvärmningsform som i stort sett engagerade hela familjen året runt. För några år sedan insåg dock mina föräldrar fördelarna med bergvärme, och jag har inte hört att de haft något problem med källare eller annat. Tvärtom, livet består numera av mycket mer än trä. Inte utan att man blir lite avis... Jag läste precis den här artikeln om ”Funderar du på bergvärme?”  som är skriven av ett företag som heter Polarpumpen.se. Texten tar upp många utav de frågor och svar som jag skulle vilja ta reda på ifall det skulle bli mer aktuellt för oss med en installation. Vi har ett vattenburet system så det talar i alla fall för det hela.

Meen... Nån gång kommer vi garanterat att vinna Drömvinsten, och då ska en bergvärmepanna in i detta lilla hus! Inte enbart för att det är bra för ekonomin, för mig är det minst lika viktigt med miljöaspekten. Bergvärme är ju lagrad solvärme, alltså en förnyelsebar energikälla. Trots detta måste värmepumpen drivas med elektricitet, och kommer denna el från kolkraft eller annat fossilt bränsle, faller ju lite av miljötänket. Fast idag finns ju flera "grönare" alternativ, och allteftersom tekniken förfinas tror jag att vår miljöpåverkan genom uppvärmning kommer att bli mycket lägre än idag. /Jon & Polarpumpen