Julia

16 februari 2012 09:38

Tack!
Hoppas du mår bättre idag :)

Jenny och Jon Sjöberg

16 februari 2012 09:39

Varsågod!
Hoppas också... :) /Jenny

Lina

16 februari 2012 14:44

Usch, det låter drygt. Inser att jag haft ganska sköna graviditeter. Har sagt att jag skulle kunna vara med barn mest hela tiden men så är det ju uppenbarligen inte för alla. Hade blivit lite småknäpp om det skulle vara sådär i veckor. Det jobbigaste för min del var i slutet då man vaknar varenda gång man behöver vända sig, det är inget jag saknar.

Jag kan i alla fall trösta dig med att när mini är hos er kommer allt illamående, all växtvärk och alla andra krämpor absolut ha varit värt det. Det kan ju kännas avlägset nu i och för sig men du har liksom något att se fram emot ; )

Jenny och Jon Sjöberg

16 februari 2012 14:55

Jag har faktiskt hunnit med att kräkas idag också. Vad är det här om egentligen?! Trodde verkligen att det skulle vända, men skit är vad det är. Här ska det då inte bli några fler barn för det här är jag inte stark nog för en gång till...

Om det bara vore någon gång snart som mini är här, men det är sååå lååångt kvar. Och nästa händelse i babyväg är ett dietistbesök på måndag. Är inte alls sugen på att sitta och prata mat och kostvanor. Får väl ta med mig en kräkpåse ifall.

Försöker verkligen att se fram vad som komma skall. :)

Lina

16 februari 2012 17:04

Always look on the bright side of life... *visslar*

Det där med fler barn.... Min första förlossning tog 40 timmar. Trots det tog det bara några dagar innan jag sa att fler barn ville jag gärna ha. Man glömmer fort ;) Dessutom tror jag ju på ödet så hur många barn vi ska ha är det inte vi som styr över, det faller sig som det gör.

Och vad gäller tid så tänk bakåt istället för framåt. Om du går fulltid är det 40 veckor och en del kvar så att säga. Men tänk så snabbt de här första veckorna redan gått! En tredjedel är passerad redan. Mini är snart här och du kommer ha ångest över allt du inte hunnit fixa i slutet.

Dessutom är det ju i sig positivt med kräkningarna för att du inte kommer ha massa graviditetskilon att jobba bort efteråt. Woho!

Jenny och Jon Sjöberg

16 februari 2012 19:10

Det är just det... om jag ser till att vi nu är i vecka 13 så känns det som en stor och viktigt del av tiden.

Men det har inte gått fort och det har absolut inte börjat kännas bättre. Illamåendet började vid jul och fortsätter och forsätter och dessutom eskalerar det. Nu överväger jag Postafen också... men jag är ju redan så trött.

Vad gäller gravidtetskilona så är jag lite oroad för att jag inte går upp i vikt. Väger nästan på hektot samma som när babyn "tillverkades". Men det ska ju vända under den här trimestern.

Tror att en del kan vara stressrelaterat. Många bollar i luften nu... ;)

Idag är en lite sämre dag men jag ska försöka tänka positivt. Det kunde ju vara värre... /Jenny