I måndags åkte jag upp till vintern igen, närmare bestämt till Kiruna för några dagars övningar med jobbet. Jag har bara varit i Kiruna en enda gång förut, och då bara på genomresa till Narvik med familjen en höstdag. Det var länge sen, och det enda jag minns var stadshusets karaktäristiska klocktorn som jag såg genom bilrutan.

Jag och Jenny brukar ju aldrig vara ifrån varandra någon längre tid, så det var tråkigt att behöva lämna henne hemma ensam med Nalle och bebisen i magen, men vi pratade på telefon varje kväll. Fastän hotellet Kebne var fint, och sängen i rummet jag fick i annexet Kaisa var hyfsat skön, kändes det ovant att sova själv.

Vintern hade ännu inte släppt taget om Kiruna. Även om det blåste ganska kallt, var vädret vackert och bjöd på fina solnedgångar över fjälltoppar och frusna sjöar, som givetvis var överkorsade av oräkneliga skoterspår.

Jag begav mig ut på upptäcktsfärd i centrala Kiruna, och hittade några fotomotiv. Nedanför hotell Ferrum hade man satt upp vacker belysning i träden, och vid stadshuset hade lämpligt nog sparkarna en egen parkering. "In Sweden we call it a kick"...

Närheten till Sveriges enda rymdraketbas Esrange märktes bland annat genom en uppställd Maxus-raket inte långt från stadshuset. Jukkasjärvi ligger inte heller långt bort, fast det blev inget besök i det berömda ishotellet. Inte heller i den gamla kyrkan, som ska vara den äldsta bevarade kyrkan i Lappland, men både hotellet och kyrkan lär väl finnas kvar ett tag till. Jag tog bara en bild av kyrkan utifrån, men väl därinne kan man annars enligt uppgift beskåda en altartavla av konstnären Bror Hjorth, där Jesus porträtteras som en mörkhyad man. Bara en sån sak, ovanligt så in i Norden...

Något som inte är ovanligt så långt upp i norr, är i alla fall sauna. Givetvis hade hotellet bastu, två stycken faktiskt, och jag tog mig såklart ett bad i Kaisas lilla källarbastu med relaxavdelning. Medan svettdropparna rann nedför pannan, började jag fundera och försökte räkna upp hur många ställen jag badat bastu på. Något besviken kunde jag konstatera att jag bara gjort det på cirka tjugofem olika platser. Jag trodde faktiskt att det skulle vara fler, så många gånger som jag ändå badat bastu, men det lär bli fler tillfällen och platser vad det lider.

I fredags lämnade jag Kiruna för att några timmar senare drabbas av "vertikal jet-lag", när jag klev ut ur planet i Karlsborg och konstaterade att våren hade kommit med stormsteg. Det var skönt att vara tillbaka, särskilt eftersom det var min och Jennys tioårsdag. Kiruna bra, men hemma bäst... /Jon

 

skrivmoster

12 mars 2012 10:23

Kul att få läsa och se bilder från Kiruna. Jag har varit där en enda gång i mitt liv. Det var långt att bila dit från kusten!! Andra i familjen har jobbat och jobbar där ibland. De minns mörkret.

Förstår att det var skönt att komma hem till våren! Och Jenny m.fl
Ha en fin dag! Kram!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

12 mars 2012 16:26

Kiruna var väl fint, och mörkret var inte så farligt vid denna tid på året. Snön kompenserade och lyste upp det vackra landskapet.

Bäst var ju såklart annars att komma hem till Jenny! :)

Ha en fin (vår-)dag du med! Kramar! /Jon

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Igår invigdes Sommartorg i Skövde och vi tog oss dit med buss då stora bilen krånglar och lagningen av den återigen ser ut att bli en dyr histora. Trasig AC och turbo skulle nog skrämma väldigt många... Otroligt vilken otur vi har med bilreper...

Isa fixade en Sverige-tårta, det magnetsfiskades och så körde vi lite spa i soffan. Men barnen hade också önskat att få sminka sina föräldrar så det hanns också med, samt att grilla Ahlgrens grillbilar, kika på barnens framfart i Minecraft på dator o...

  Vädret kunde knappast varit bättre när den 54:e Milterrängen gick av stapeln på Kristi himmelsfärds dag. Ian ställde upp som funktionär och var flaggvakt så att varken gammal eller ung sprang vilse på slutet. De allra yngsta deltagarna sprang ...

  I förra veckan hade jag mitt avslutande betygssamtal för kursen Specialpedagogik 1. Det var en väldigt utmananade kurs, mycket på grund av innehållet men också för allt som hände under kursens gång... Nu är det oklart vad jag ska göra härnäs...

Vi började juni månad i sagornas land i Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Det var visst hela fyra år sedan som vi var där senast, när Sia bara var en liten skrutt och nästan hela besöket regnade bort... Nu hade vi garderat oss med entré för två daga...