Från gårdagens bondemarknad i Karlsborg bytte vi idag kommun och hamnade i den charmiga lilla trästaden Hjo. Hjo? Vilket underligt namn, förresten. Ja, enligt en skröna fick Hjo sitt namn av en munk som för länge sedan sökte nödhamn där under en storm på Vättern. Han ska då ha utbrustit "Hic jacet otium!" (här vilar lugnet), och detta lugn är påtagligt än idag...

I sällskap med svärmor Kristina strosade vi runt bland de få marknadsstånd som fanns. Höstmarknaden var mindre än vanligt, utan märkbar puls. Kanske bidrog det kylslagna höstvädret en del till den nedtonade atmosfären. Några fynd gjordes dock; varma, mysiga tofflor - och ost!

Ingen tur till Hjo utan ett besök på Hem & Hobby, detta fantastiska prylmecka. I väntan på att affären skulle öppna, tog vi en promenad på den gamla banvallen. Nalle fick genast upp ett spår...

Allt vandrande och shoppande tar på krafterna. Dessa återficks efter en god lunch på pizzeria For Hjo (fyndigt, va?). Inne på pizzerian var det fint dekorerat med ett porlande litet vattenfall. Vi åt och trivdes. Jag gladdes åt att äntligen hitta en pizza med sardeller. Varför finns det inte fler sardellpizzor, egentligen?

Vi lämnade Hjo mätta och belåtna, men åkte inte den vanliga vägen längs Vättern hemåt. Äventyrliga som vi kände oss, vek vi av in på en mindre grusväg som slingrade sig genom skogar, över jordbruksmarker och förbi gods och röda stugor med vita knutar. Det är roligt att "hitta vilse" ibland, och längs vägen hittade vi denna iögonfallande gård. Tyvärr hade vi inte den summan på oss (se skylten), så vi åkte vidare och kom till slut tillbaka till hem ljuva hem, Fagersanna.

En trevlig liten biltur. Hjo minsann! (Hihi, jag kunde inte låta bli...) /Jon