Vilken skillnad på sjukhusbesök! Idag var allt mycket lugnare, allt gick fortare och dessutom med en positiv utgång. Det för korta tungbandet verkar ha varit vad som ställde till amningen för nu går den mycket lättare och Lin är mer intresserad av den.

Igår vägde hon in på 3120 gram och redan till idag hade hon gått upp till 3175. Nu är det amma, amma, amma som gäller för att komma ikapp. Hon var fortfarande lite gul än tyckte barnmorskan men dagens test landade på 203 mot gårdagens 257. Så det har vänt och det hör ju säkert ihop med att amningen nu är på gång.

Nu ska vårt BVC ta över men eftersom det skulle dröja innan de skulle nås av beskedet om vår utskrivning så ska vi själva ta kontakt för att se till att få en tidig viktkontroll innan helgen för att ha något att gå på till nästa vecka. Bara att hålla tummarna för att det fortsätter åt samma håll.

Efter dagens besök kändes det mer som läge att fira lite, igår var det ju mest bara tråkigt och tröttsamt. Dessutom har den sista Fragminsprutan tagits och att slippa dem är ju en oerhörd lättnad också. Helt klart läge för gofika! /Jenny

Ja, ingen ska väl kunna anklaga oss för att vara ensidiga när det gäller filmgenrer, även om det av naturliga skäl lutar över till fördel för barnfilmer och att skräckfilmer lyser med sin frånvaro i lilla småbarnsvilla Sjöberg. Att ha blivit förälder har bland mycket annat även ändrat mitt sätt att se på filmer. Med rätt begränsad egentid blir man lätt lite kräsen: filmer jag som ung hade slukat helt okritiskt och kanske sett om flera gånger, får nu oftast snabbt visa sig vara väldigt lovande om de ska få chansen att bli sedda ända till slutet. Och repriser de senaste sex åren är lätträknade. Som jämförelse tappade jag räkningen efter 34 varv av "Commando" med min barndomshjälte Arnold Schwartzenegger i huvudrollen. Kunde varenda replik (begränsad dialog i och för sig, men ändå...). Över 51 timmar av meningslöst våld! Hur tänkte jag där egentligen??

Hursomhelst, några sevärda filmer av olika kategorier har det i alla fall blivit på sistone och tack vare streamingtjänster (inga fulnedladdningar här inte!) är det smidigt att hyra och bara slänga sig i soffan (slippa släpa sig till någon videobutik och inga DVD:er som tar plats och samlar damm i bokhyllan osv). När tekniken väl fungerar, vill säga... Men den blir tack och lov bättre och bättre, och det är faktiskt rätt häftigt att leva i början av den framtid som jag som ung fantiserade så mycket om. /Jon