Idag firades Förskolans dag på Ians förskola och det verkar ha varit en väldigt rolig dag. Nu är inte Ian den som berättar så mycket om vad de har för sig om dagarna. Även om jag "förhör" honom när vi går hem vid hämtningen... 

Igår hade de till exempel gjort vatten och när jag försökte få honom att utveckla det så visade det sig att det handlade om pinnvatten. Inga frågetecken som rätades ut där direkt. :)
Men idag fick jag reda på lite av en av pedagogerna så jag hade något att gå på. De hade haft en hinderbana, blåst såpbubbleormar, glassbilen hade kommit med glass och även en ambulans hade dykt upp som barnen fick kika på! /Jenny

Igår kväll testade jag att sy en knutmössa för första gången. Jag tog en stuvbit och klippte ut på frihand med inga större förväntningar. Tog ett Frosttyg eftersom Isa känner igen Anna och på så vis skulle kunna testa den lättare på henne då tänkte jag. I morse fick hon prova när vi vid åttatiden skulle gå med Ian till förskolan... och sen dess har hon inte tagit av sig den... och jag orkade inte krångla med henne när vi skulle äta. Får se om det blir en nattmössa av den. Lätt att få på. Svårare att få av. /Jenny

Det har väl inte varit någon större sprutt på våra rabarber, fast vi har ju inte så många av dem heller. Men nu efter värme och regn så tog de i alla fall lite fart och en rabarberpaj med knäcksmak blev gjord och avsmakad idag. Mums! Mums! Mums! Receptet hittades hos Kokaihop. /Jenny

Så märkligt det kändes att sitta i väntrummet till barnmorskan utan att vara gravid. Men jag hade tid för eftervård för tiden har redan runnit iväg och den här graviditeten skulle få ett sammanfattande avslut. I och med att det blev snitt och jag inte behövde ta något cellprov (togs i samband med blödningarna i början på graviditeten med Loe) så behövde jag inte få någon gynundersökning. Istället blev det mycket prat och någon riktig förklaring till varför det slutade med kejsarsnitt fick jag inte. Den "bästa" är väl att fostervattnet var slut och då gav inte tryckmätaren något utslag och risken för att livmodern skulle brista av för kraftigt värkstimulerande utan kontroll var för riskabelt. Men i förlossningsjournalen står det att det fanns fostervatten bara några timmar innan snittet... Så jag är inte alls helt nöjd med det "svaret". Vi vill dock inte gå vidare med detta. Det blev som det blev. Jag tyckte inte om gravidietetsresan eller sättet att avsluta färden, men jag älskar den som gjorde resan och kom till världen - Loe. I det stora hela mår jag bra, för att inte ha sovit ordentligt på 4 år (!) vill säga. Snittet har läkt fint och avslaget varade i cirka fem, sex veckor. Och eftersom jag vägde massor när jag blev gravid och inte gick upp så mycket så har jag bara något enstaka kilo kvar. Fast fler borde ju bort, för det har ju blivit några stycken plus under dessa täta graviditeter. Mensen har inte kommit tillbaka men så har den ju inte gjort det så länge jag helammat med någon av de andra barnen heller. Men vi får väl se när det är dags att sitta i det där väntrummet nästa gång, och en sak är då säker: jag kommer aldrig mer att behöva gå över tiden igen. "Dömd" till snitt, men att veta att jag aldrig mer kommer att bli överburen är en ljusglimt. För nej, vi har inte stängt några dörrar för fler barn - har ju en 9-sitsig minibuss för bövelen... även om vi pratar om en VW Multivan.

Den är som mest 8-sitsig. ;) /Jenny 

Ian äter ju faktiskt Bragokex. Roligt att hitta den här Bragoburken!