Ja, varför dra ut på det? Julpyntet är undanstökat och allt ser ut som vanligt igen. Bara belysningen i trädgården som får vara kvar för att det är så mörkt ute. Ingen snö i sikte alls.

Det kändes väldigt skönt att få undan alltsammans och nu vill vi börja förbereda för bebisen istället. Men får väl dra lite på det.

Större delen av julafton tillbringade vi i Jul i gemenskap i kyrkan. Ett upplägg som vi tycker är väldigt lugnt och smidigt. Barnen kan leka av sig, det serveras mat, tårta och det finns godis och frukt, ett quiz anordnades också (och vårt bord vann så vi fick vara först ut på tårtan - väldigt uppskattat när vi tillsammans hade flera barn som då slapp vänta), de vuxna fick varsin chokladask och så kom Tomten med en julklapp var till barnen.

På eftermiddagen åt vi ett minijulbord hemma och så kom Tomten en gång till och stillade Ians väntan.

Isa blev först lite rädd för Tomten, men inte Ian. Det fick dock sin förklaring idag för när jag gick igenom gårdagens bilder så sa inte Ian att han var på samma bild som Tomten, utan som Johan. Och det var just morbror Johan som var Tomten. Får väl lösa det bättre till nästa år då...

Barnen fick sina klappar och för Isa tog det lite längre tid att öppna dem. Nalle var snabbast, för självklart fick han några julklappar också. På sistone har Ian ofta dragit igång leken camping med Isa i källaren. De packar sina ryggsäckar - mest med de otroligt viktiga campinggrejorna Duplo - och beger sig iväg på camping in i lektunnlarna och sover i lektältet. I julklapp fick Ian ett Bilar-kupoltält och de fick varsin sovsäck, så nu kan de fortsätta sin lek. Och kanske glömt alltsammans till i sommar för att tränga in två vuxna, tre barn och en hund i ett tält är inget som lockar...

Jon har under de åren som vi haft barn fått en almanacka med bilder på sig själv och barnen att ha på jobbet... så han kan sakna dem ännu mer. Och självklart fick han en den här julen också. Nu blir det ju lite konstigt i och med att det blir många månader då Loe kommer att finnas men inte vara med på bild. Får hoppas på mycket pappaledighet så han ser dem allesammans live istället. Drömvinsten, tack.

Vi fick den lugna julafton som vi hade hoppats på och siktar helt klart på samma plan för nästa år. Men dit är det långt... Ska ju en sväng förbi förlossningen först. Bland annat. ;)

Redan på förmiddagen var julstöket baklänges avklarat och på eftermiddagen var vi bortbjudna till kompisar och deras barn på god fika. Barnen lekte mer än de fikade och vi vuxna tvärtom. De hade julsakerna framme och en del i julväg kvar och såg mysigt ut och lät trevligt, men det var ändå inget som jag saknade när vi kom hem igen.

Här är julen förbi, även om det kommer att bli en extra julklappsutdelning när barnens farmor och farfar kommer, men då kör vi inte julfirande utan nyårsfirande istället. Men mest blir det nu nedräkning mot bebis, för efter nyår är alla de här högtiderna som skulle klaras av innan leverans över. Imorgon börjar vecka 32 (31+0) - så segt nu...  /Jenny

Vem är den mystiska avsändaren?

Vi ses nästa år! Men lämnar väl belysningen i trädgården då... /Jenchen