Vi besökte Guldfesten i Karlsborg under dagen och där fanns det gott om saker att titta på och att göra. Bland annat var Räddningstjänsten där med flera fordon. Det tyckte Ian var spännande, dock inte lika spännande som heliumballongen med Bärgarn, Finn McMissilie och en skrotis på som han fick. Och varför lär vi oss aldrig - KÖP ALLTID BALLONGEN DET SISTA!

Nu fick vi gå omkring och dras med dessa ballonger och väja för passerande och mötande och även utstå lite barntjat och allt för att ballongen skulle vara platt tre sekunder efter att vi kommit hem och in i trädgården i alla fall. Ian drog runt med den här hemma och fick på något vis hål på den så luft började sippra ut. Vi gjorde då givetvis det enda rätta... lät Jon andas in lite gas och få så där skojfrisk röst - det lät till och med roligt när jag fick honom att prata om vårt bolån.

Det fanns flera olika aktiviteter på Guldfesten och bland de vi tog oss för kan nämnas att jag och Ian hjälptes åt att plantera solrosfrön, ett till honom och ett till Isa i mjölkkartonger. Jon och Ian passade också på att testa att vaska guld. Jag och Jon var mest intresserad av guldet och Ian av att plaska i vattnet... Det fanns en hel del annat också och flera av butikerna hade guldpriser.

Men det är svårt att lämna Karlsborg (även om Jon ju faktiskt gör det varje vardag, typ, men blir väl på så vis avtrubbad) utan att ha ätit på Kanalkiosken och då särskilt för mosets skull. Sååå gott! Vi satt faktiskt på uteserveringen och bron över Göta Kanal ringdes upp under tiden för nu är båtlivet igång.

Vid Idas Brygga pågick en Matmarknad och flera delikatesser fanns till försäljning, men vi nöjde oss med att bara köpa lite jordgubbar. Inte svenska och säkert besprutade långt bortom sans och vett, men de får duga för nu. På tal om sommarmat så läste jag att färskpotatisen är på gång i affärerna nu också - mums!

Vi vände hemåt och inte långt efter att Ian kommit in med ballongen som luften börjat gå ur på började regnet falla. Precis i lagom tid för oss alltså. /Jenny

Den här lilla Sandwichen säljs på Pressbyrån. Perfekt format om man vill äta en lite mindre glass eller bra storlek som barnglass (eller om man är nyfiken och vill köpa den som en extra glass, hahaha!). Sandwich Break är väldigt charmig i alla fall! Och sedan är det lite choklad ripplat i den. Glöm inte att använda stämpelkortet i Pressbyråns app vid köp av glass, för sjätte glassen blir gratis.

Jorden, "den blå planeten", består ju till största del av vatten. Ändå är det bara en bråkdel av allt vatten som är sötvatten, ynka 2,5 procent. Resten är saltvatten. Och av detta lilla sötvatten är det mesta, närmare 90 procent, bundet i glaciärer, inlandsisar, i marken eller på andra sätt som gör det svårt för oss människor att få tag på det. Det är kanske inte något man tänker på, men dricksvatten är faktiskt ingenting som vi borde ta för givet. Vi är i Sverige bortskämda med rent vatten i överflöd, medan det i stora delar av världen är en akut bristvara. Förorenat vatten orsakar sjukdomar och skördar liv. Det är nästan en absurd tanke att vi spolar våra toaletter med dricksvatten, men så är det.

Jag är övertygad om att framtidens konflikter och krig inte kommer att handla om olja, gas, guld eller annat. Nej, det kommer att handla om den finaste och mest nödvändiga naturtillgång vi har. Därför behöver vi förvalta vårt vatten på ett förnuftigt sätt, och med rätt kunnande och teknologi kanske det räcker till alla. I mina ögon är därför företag som valt att satsa på utveckling av vattenteknologi, transport och rening snudd på hjältar. Visst, man kan invända på det heroiska i att de tar betalt för sina produkter och tjänster, men vilka företag överlever på välgörenhet allena? Nej, just det. Vore jag rik, skulle jag åtminstone velat bli det genom att hjälpa andra med det stora nutida och framtida samhälls- och miljöproblemet som förorenat vatten utgör.

Xylem heter ett globalt företag med förgrening i Sverige som har som fokus att "lösa världens vattenproblem", som det står på deras hemsida. Ingen dålig vision, det är nästan så att jag blir sugen på att söka jobb där! Nåja, efter att ha kollat runt lite mer på hemsidan snubblade jag över en artikel om hur min gamla hemstad Piteå har valt att köpa pumpstationer av Xylem för att säkra kvalitén i dricksvattentäkten i Svensbyfjärden utanför Hemlunda. Åh, då blir jag nostalgisk! Det var ju där, där den mäktiga Piteälven rinner ut, som jag en gång i tiden lärde mig sportdyka och därigenom lärde mig älska vatten ännu mer. Och nu sitter jag här, över hundra mil söderut och skriver detta i samarbete med Xylem. Cirkeln är sluten, trots mycket vatten under broarna...

Om jag någonsin skulle byta yrke från fallskärmtekniker, som man på sätt och vis skulle kunna påstå räddar världen (om än en yttepytteliten del av den, och då på ett helt annat sätt...), så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att arbeta med vattenfrågor i en eller annan form. Så, Xylem och ni andra "snudd på-hjältar" därute, någon gång kanske mitt CV dimper ned hos er...! /Jon