... med en promenad fram till torget. Det är ju inte mycket till försäljning att prata om, men jag tycker att det är mysigt att strosa omkring där. Vi var ute tidigt så inte mycket annat var öppet heller. Ett café passade vi dock på att besöka och köpte med lite fika hem. Vi ville inte att Ian skulle somna i vagnen på förmiddagen så då var det smidigare att ta med - och billigare...

Efter lunch sov Ian, Isa sov lite också, Jon fortsatte då med antennjobbet och jag gjorde säkert något jätteviktigt också. ;) På eftermiddagen tog vi en promenad allesammans och vi klarade oss undan regnskurarna. Det är inte så lätt att få Ian att vilja sitta i vagnen för han vill gå själv och det fungerar ju inte. Kanske nu när vi är hemma båda två, men hur skulle det gå sen med Isa i vagnen, Nalle i koppel och Ian gudvetvar...

Det kommer helt klart att bli en del utmaningar när jag ska vara hemma själv med de båda. Jobbigast just nu är att Ian gärna vill klänga på mig när jag sitter i soffan och ammar Isa. Hoppas att det är något övergående, men han vill ju också sitta med mamma. Tyvärr har han inte koll på hur stor han är och hur liten Isa är.

På eftermiddagen blev det även ett lite kortare skajpsamtal med farmor och farfar. Vi har försökt få in lite regelbundenhet i att skajpa med varandra, men den här gången kom lite plötsligt på och Ian och Jon satt i sandlådan och lekte då, så Ian var först inte så sugen på att komma in och "prata".

Han lever i nuet och han hade ju roligt där och då, för honom fanns ju inte begreppet avbryta för att leka vidare sen, även om han börjar få lite bättre tidsuppfattning och "först", "vänta" och "sen" förstår han ibland. Isa visade däremot ett större intresse för farmor och farfar på TV:n (smidigare att köra den vägen när vi hörs av) och satt och lyssnade och tittade i sin gunga.

Det här med Skype är ganska fantastiskt ändå och nu har farmor skaffat ny dator så då är tekniken som oftast med oss även om det strular lite ibland. Det kanske har att göra med bredbandsuppkopplingen som Jons föräldrar har därute i en by i Norrland...

Vi tycker att det är toppen att Ian, och även Isa, kan få se sina farföräldrar så här och skapa en sorts relation trots det långa avståndet oss emellan. Om en månad är de på plats live och då kanske inte isbrytningen blir lika långvarig mellan dem och Ian.

Igår kväll somnade båda barnen bra, till och med Isa som sov redan vid halv nio. Ian vaknade inte förrän sex och det är ju sovmorgon här. Isa åt en gång på natten och på morgonen. Man ska väl inte klaga när hon sover så pass bra, men jag matar henne från ena bröstet och så somnar hon efter det. Jag lämnar soffan, bär in henne i vårt sovrum, lägger henne i sängen och tror att vi ska få sova vidare. Men inte långt efter vaknar hon till igen och kommer på att hon vill ju äta mer och då är det bara att gå upp igen (amma i sängen har inte fungerat). Vet inte riktigt vad det är om. Upp i vikt verkar hon gå i alla fall.

I nästa vecka har vi tid för hennes läkarbesök men jag tror inte att det ska vara något konstigt, jag ska på efterkontroll och det är väl inget jag ser fram emot precis, tänkte passa på att få cellprovskollen undanstökad när jag ändå ligger där. :) I nästa vecka startar den öppna förskolan på Familjecentralen om och även den öppna förskolan utomhus i Rankås. Isas dopram som vi beställde ska också vara klar i nästa vecka.

Men först tar vi itu med resten av den här helgen och sen nästa vecka. /Jenny