Det känns nästan lite konstigt att inte enbart fokusera på att renovera huset så fort man kommer hem från jobbet. Men nu när det mesta med bebisrummet är färdigt, är det inte mycket som måste göras så värst akut. Visst, många saker återstår, men ändå kan jag känna ett helt annat lugn nu och umgås lite mer med familjen. Och det är fantastiskt!

Efter lite bus i trädgården med Nalle tog Jenny, jag och Ian en promenad till den stora lekplatsen. Jag har inte varit där efter att den förnyades, och Ian var inte sen med att visa mig de många roliga sakerna man kan göra där. Ian rattade kavat bussen stående, jag var passagerare och den lille busschauffören hade bestämda åsikter om var jag fick och inte fick sitta...

Ian har hittills inte lyckats få med mamma upp i den stora rutschkanan, men pappa följde snällt med. Sedan bar det av med en hissnande fart, fast det räckte visst med ett åk. Mycket annat lockade, och det var inte helt lätt att få honom därifrån. Vi tog vägen förbi ankdammen, där det bara fanns en handfull änder samt ett antal kajor som fick dela på vårt medhavda bröd. Ian försökte först mata själva ankdammen, men fattade snabbt galoppen och slängde ut bröd till änderna så smulorna yrde.

En sväng in på Ica för att bland annat säkra vårt chips- och colaförråd hann vi också med innan vi gick hem igen. Det var en härlig afton - solen tittade till och med fram efter allt regnande! Och kvällen är inte slut än, även om Ian börjar gå ned i varv inför nattningen. Sedan kanske vi kollar in Sannas motstånd inför helgens final innan vi knoppar in. Snart helg, och förhoppningsvis mer kvalitetstid med mina nära och kära. /Jon

Om somrarna har vi mellan 17-21 tillgång till åvatten i trädgården för att vattna med (lite för brunt för poolen tycker jag allt...). Men det händer ju att vi vill vattna någon gång ändå, så vi tappar upp vatten i en tunna. Tyvärr har redan en och annan insekt fått sätta livet till genom drunkning i tunnan och så kan vi ju inte ha det. Ett fult och enkelt dra på-skydd sitter nu över tunnan. /Jenny