Idag har Ian varit vaken i stort sett hela dagen. Han sov bara runt en halvtimme i bilen vid lunchtid. Just därför blev det lite tidigare kväll för honom, för det kändes inte som om att det var någon idé att försöka hålla honom vaken. Detta barn sover ju när han känner för det vad det verkar.

Vid sextiden blev det välling i spjälsängen och efter den somnade han direkt. Då borde vi också ha lagt oss för nu lär väl han vara pigg i natt klockan tre, om inte tidigare.

Till saken hör också att vi la honom med huvudet på kudden, men när vi kikade in till honom låg han så här... à la Pippi. :) Vem vet, kanske att man just i natt måste sova med huvudet åt ett visst väderstreck... Härliga unge, så du hittar på!

Hur hamnade du så här...?

Jag vet inte om det kändes så speciellt att vara mamma just idag. Jag tycker att varje dag är speciell och det känns fortfarande ganska otroligt att vi fått Ian, att han vuxit inuti mig. Helt fantastiskt!

Men det var ju en bra anledning att äta tårta i alla fall. Och jag slog till på stort och öppnade en av mina Jenny-flaskor. Inbillar mig att just den här flaskan smakade extra gott. ;) /Jenny

Det som inte blev trimmat igår är nu trimmat, de döda grenarna på rosorna är bortklippta, lite mossa är krattad och planteringstrappan är framtagen. Börjar få lite ordning här nu ju!

Chiliplantor, persilja och mer persilja på gång.

Vi ger Ian mestadels burkmat.

Vi hänger inte ut tvätten, här går oftast torktumlaren.

Vi har inte ansökt om någon förskola.

Men så här gör vi.