Tre månader idag!

Smurf på promenad.

... utanför dörren på förmiddagen idag ändå. Vi hann med mycket igår men inte riktigt allt och skyller på sågspånshjärna och tidsbrist. Men nu är det som tänkt bli fixat fixat. ;) Resten får vi göra imorgon.

Jag hittade också en julklapp till Nalle. Han älskar ju att öppna paket. Han är inte särskilt bra på det men roligt har han i alla fall... Och det är ju viktigt! /Jenny

God jul, Nalle!

Den här dagen började faktiskt redan i natt. Amning var det ju som vanligt men medan vi satt där i halvmörkret jag och Ian, hörde jag hur det kluckade i elementen. Förra gången det lät så trodde vi bara att de behövde luftas men då visade det sig att det var driftstopp på pelletsbrännaren och det var samma sak nu. Jag la tillbaka Ian i spjälsängen (när han ätit färdigt förstås), gick ner till pannrummet och mycket riktigt möttes jag av en argt lysande röd lampa bredvid texten "driftstopp". Så det här blev en amning som Jon inte fick sova sig igenom. På andra tändningen hade Jon i alla fall fått igång det och vi sov vidare.

Förmiddagen rusade fram fort. Pratade med grannen som var ute och gav en liten present till deras lilla tjej, min kusin kom förbi, Nalle rastades ett par gånger, Ian var väl lite så där när det kom till humöret... På tidiga eftermiddagen kom Jon hem och det rörde ordentligt på sig igen. Först till Tibro Skog & Trädgård för att köpa en snöskyffel med teleskopskaft för nu ligger det lite oroväckande mycket snö på altanens plasttak. Men de skyfflarna hade gått åt direkt efter annonsen i tidningen. Ny leverans var satt till nästa vecka. Fast ny leverans av snö är satt redan till helgen...

Ians första besök på biblioteket.

Efter det bar det av till biblioteket för sista föräldraträffen. Temat var "Språk och böcker" och träffen hölls av en talpedagog och en barn- och ungdomsbibliotikarie. När barnen är omkring sex år kan de mellan 5000 och 8000 ord och det känns så långt fram. Ian har ju inte sagt sitt första än! Vi pratade om språkutveckling, blev visade barnböcker, tittade runt på avdelningen med barnböcker och så fick alla bebisarna varsin bok.

Det här var alltså sista föräldraträffen. Redan i slutet av maj träffades vi, alla förväntansfulla blivande föräldrar, och nu är den här träffresan slut. Men säkert kommer flera av oss att träffas ändå i andra sammanhang.

I entrén till biblioteket sprang vi på ett par andra vänner som har en stor kärlek till hundar, särskilt rasen golden retriever. Hemma hos sig har de fem stycken. De visade några bilder i mobilen på söta valpar och pratade om framtida kullar. Så nu står vi i kö på en sisådär sex, sju stycken! Supergulliga ju.

Vidare till Candela second hand i jakt på en hylla - som vi också hittade. Vi ska sätta upp den i Ians rum tänkte vi, och förvara sånt som vi är lite rädda om och inte vill att han ska komma åt i första taget, men som vi ändå vill ha i hans rum. Dopljuset, avgjutningen av hand och fot, dopvattnet, en bok om honom med mera.

Efter det åkte vi till Hemcompaniet och handlade lite presenter som vi ska skicka iväg och hittade saker till oss själva också. Samt en massa annat som vi mycket väl hade kunnat köpt. Det finns himla många billiga grejer som det är frestande att köpa på sig för att ha till Ian framöver, men vi besinnade oss. Vi har ju inte all plats i världen...

Nu är de iväg!

Idag skickade vi iväg julkorten i en av de röda lådorna - och med posten fick vi faktiskt tillbaka en hälsning från dopprästen som vi lämnade ett julkort till i förra veckan. Dessutom blev det en sväng in på Apoteket, en parfymaffär och Ica Supermarket, där jag träffade två kusiner, kusinbarn och en faster. Världen är bra liten ändå. Åtminstone i Tibro.

Efter denna runda for vi tillbaka och lämnade av sakerna hemma, Jon rastade hund medan jag matade bebis. Och som inte det var nog hann vi med att lämna av en något försenad tackpresent för gungställningen som vi fick hemlevererad av vänliga Gunhilde och Kjell. Jag ser verkligen fram emot när det är dags för Ian att gunga, men han måste bli lite stadigare först. Tack för gofikat! (Jon hämtar upp lådan med hembakta biskvier ute vid 49:an imorgon bitti runt 06.40 Tihi!)

Och vi är inte färdiga för sängen riktigt än. En del kvarstår, men imorgon ser det något lugnare ut. Då slipper vi nog flänga runt så här... /Jenny

I somras besökte jag Ungern för första gången tillsammans med en vän. Där bekantade jag mig med huvudstaden Budapest i några dagar. Här är en liten inblick!

När vi stigit på bussen som skulle ta oss från flygplanet till ankomstterminalen konstaterade jag att Ungern i augusti var bra mycket varmare än England i augusti. Jag hade just tillbringat en vädermässigt sval vecka i Londons olympiska yra, där min bästa vän var min jacka.
Men i Budapest välkomnades vi av sommaren! Det var runt 27 grader, strålande sol och blå himmel. Eftersom min tidigare erfarenhet av Östeuropa var Polen så väntade jag mig fördomsfullt ungefär samma standard på vägar och övriga miljöer. (Inget ont om Polen, men där fanns en del renoveringsobjekt.) När vi satt i minibuss-taxin på väg till centrala Budapest bestod dock utsikten av fina vägar och en miljö som påminde om... Sverige! Man hade till och med byggt ett IKEA i närheten.

Det positiva intrycket förstärktes när radion i taxin meddelade att Ungern tagit OS-guld i simning. Så, där satt vi och lyssnade till Ungerns nationalsång medan Budapests tjusiga monument och byggnader susade föbi. En högtidlig och ytterst svårslagen entré! 

Budapest ligger vid floden Donau, vilken delar staden i två delar: Buda och Pest. Mellan dessa delar ligger ön Margitsziget. Där låg vårt hotell. Det är en fridfull plats med begränsad trafik, men bussar går till och från ön. 

Bild över Budapest, lånad från Google.
 

Eftersom Ungern inte ligger vid något hav så är de ungerska badhusen uppskattade. Deras termalvatten sägs även ha läkande krafter. De två mest kända baden i Budapest heter Gellert och Szechényi.
Vi valde Gellertbadet, som likt konkurrenten har ett flertal uppvärmda småbassänger. Det är värt ett besök, fast tiden går alldeles för fort när man slappnar av i vatten på +37 C. Man kan dock inte förvänta sig att badhuset är kliniskt rent.
 

Bad i Budapest.

 
Parlamentets storhet ses bäst på plats med egna ögon. På kvällen ger det ett romantiskt skimmer över Donau. På dagen står det som ett mäktigt testamente över stadens historia.

Pampiga parlamentet vid Donau.

Vi såg inte röken av några Budapestbakelser, men staden bjöd på många andra smarrigheter.  Bland annat i Café New York, som lever upp till titeln "Ett av världens vackraste caféer".

Ett mycket vackert café.

I  bästa äventyrsanda traskade vi upp för Gellertsberget. Inget man gör på fem minuter, och framförallt inte i sommarvärme men det var helt klart värt utsikten.

 
En storslagen utsikt.

 Dessa bussar var först en lustig syn. De åkte omkring fastspända i linor, som spårvagnar. De drivs såklart med elektricitet.

Bild på en av budapestbussarna, lånad från Google.

Naturligtvis hann jag inte se allt i Budapest, och det var inte målet med resan. Vi åkte för att se något nytt i ett par dagar och jag blev positivt överraskad. Ungerns historia har satt sin prägel på imponerande byggnader, som vittnar om en rik kulturhistoria. Invånarna gav ett trevligt intryck och bidrog till en avslappnad atmosfär, och det är relativt billigt att vistas där.

Jag hoppas att denna lilla inblick har väckt intresse hos någon, och jag hoppas kunna återkomma här i framtiden! /Linda

Det är inte ofta vi ser film nuförtiden, och den senaste svenska filmen vi såg innan denna - Offside - hade faktiskt samme huvudrollsinnehavare: Jonas Karlsson. Men nu ska jag inte förvirra er mer. Kvällens rulle heter Cockpit, en väldigt fyndig titel om jag får säga det själv...

Minns ni Tootsie och Välkommen Mrs. Doubtfire? Amerikanska filmer om män som klär ut sig till kvinnor. Varför? Jo, för att de är desperata. Så är det för Valle också. Han får sparken från sitt jobb som pilot, hans fru tar ut skilsmässa och plötsligt är hela hans välordnade liv uppochnedvänt. Utan jobb och utan egen bostad får han inte halva vårdnaden om sin son, och efter det femtielfte avslaget tar han det drastiska beslutet att söka ett pilotjobb - som kvinna.

Filmen var faktiskt roligare än väntat, även om mycket var ganska förutsägbart. Men det gör inget. Bra skådespelare och en stor dos situationskomik håller filmen i luften hela vägen till gaten. Dessutom blir man påmind om vikten av att låsa toalettdörren... /Jon

PS. Det fanns en gång i tiden en klubb som hette Cockpit Club, men det är en helt annan, fiktiv, historia... ;)

... och vi har inte alls gjort lika mycket som igår. Mest städat och tvättat faktiskt och det känns nog så skönt det. Att äntligen få rent i hörnen. Jon har ordnat upp ett par extra hyllor i skafferiet. För mellan gelé, nudlar, chips och riskakor hade vi svårt att hitta en röd tråd. Men nu är var sak på sin plats (detta brasilianska ordpråk...) - och vi hittar lättare vårt godis.

Halva julkalendertiden har snart gått och inget seriöst försök har ännu blivit gjort för att ta tag i tävlandet där. I fjol deltog vi i närmare 30 tävlingar per dag! Nu ser ju dagarna helt annorlunda ut. Givetvis bättre - men mycket vill ha mer...

I veckan som kommer är det dags för den sista föräldraträffen, posta julkort, överlämna några presenter, vi har tremånadersbesök på BVC med vaccinering (!), Lindas reseblogginlägg är på gång och säkert var det något mer. Fast än är det söndag och vi funderar på att streama en film. Det lutar åt den svenska komedin Cockpit... /Jenny

Har vi gjort oss till och bakat lussekatter så ska det väl ändå synas att de är hemmagjorda! ;)

Våra fulingar...

.. och så två med Non stop på också. :)

Nej, vi har inte gjort degen själva - det finns ju att köpa! ;) Och måtten med gubben, gumman, granen och grisen fick ligga kvar i lådan. Vi tog de andra skojigare måtten istället! Dessutom fick vi hjälp av en liten, liten pepparkaksbagare... :)

Älgar, grodor, ben, björnar, änglar, pusselbitar, hundar, pingviner, flygplan...