Varför bryr vi oss ens om att skriva ett inlägg...? Det är ju så fruktansvärt tråkigt för er att läsa. Antingen är det bara bebis, bebis, bebis eller också blaha, blaha, blaha som vi skriver om. Och ibland blir det båda två...

Som nu.

Bebis fortsätter att ha något emot att sova. Men det kunde ju vara värre om han istället skrek hela tiden och det gör han ju inte - bara när han vill ha mat och det vill han var tredje timme, dag som natt, ungefär.

Nu har jag börjat ligga ned och amma honom för ryggen börjar ta stryk och dessutom har jag kvar karpaltunnelsyndrombesvären. Att använda skenorna mellan varven är ju inte att tänka på för det finns ju ingen tid mellan varven...

Igår gjorde Jon ett försök att ta bort tejpen över snittet och några bitar fick han bort men en liten bit fick sitta kvar. För när han började dra i den gjorde det ganska ont. Nu äter jag inga smärtstillande tabletter längre. Det gör lite ont ibland men det är kanske inte så konstigt.

Idag har jag i alla fall orkat följa med på hela TVÅ promenader tillsammans med Jon och Nalle. Rekord hittills! Inga långpromenader och lagom lunk men en början. Jon gjorde ett ryck och plockade äntligen ihop all fallfrukt från vårt andra äppelträd. Nästan två fulla 140-literstunnor blev det, men äpplena var så ruttna att de hamnade i komposten.

Jag har dessutom äntligen hunnit få till gardiner till altanen. Bara några enkla som jag slängde ihop på symaskinen med en tygbit från rean på Jysk, men det ser mycket mysigare ut. Så här mysigt faktiskt:

Så nu får altanen vara färdig - bara att försöka få tid att sitta ner där någon gång. Sitta ned, eller ligga, ska jag göra nu också för någon är visst hungrig. /Jenny